/image%2F1306855%2F20150208%2Fob_eb4d15_tannina-chanteuse-kabyle.png)
Tadiwennit sɣur Karim Kherbouche.
Di tzenqatin n Paris, yiwet n tlemẓit tleḥḥu tettxemmim, ɣef wudem-is yettban lxiq. D tamedyazt, d tacennayt. D tanaẓurt; tesnulfa-d tayri. Tettidir yes-s. Tayri n win yunagen, n win yegguman ad d-yuɣal, yenwan yufa tin i tt-yifen. Maca d tayri war tillas, yessefsayen ulawen yeqquren, d tin i d-yettarran asirem, asirem n tuɣalin n win i nḥemmel.
Tilemẓit-a d Taninna, d tacennayt Tannina. Surfet-iyi, ur yelli d targit i urgaɣ i wen-d-ttalseɣ. Tzemrem ad twalim ula d kunwi s wallen-nwen cbaḥa n tugniwin-a i ɣef i wen-d-ttmeslayeɣ deg leklip i tga Taninna i tezlit-ines umi tsemma “Ay Idir, Aggad Rebbi”.
Dɣa, nekk, akken walaɣ timlemẓit-a, bɣiɣ ad mmeslayeɣ yid-s, ad tt-issineɣ. Beddeɣ rrif n ubrid, gguniɣ-tt. Tewweḍ-d, dɣa tekcem ɣer yiwet n tɣilust, teqqim ɣer ṭṭabla, terfed-d imru, tebda la tettaru... tamedyazt. Ur ẓriɣ amek i d-ufiɣ iman-iw udem ɣer wudem yid-s, nettmeslay amzun akken nemyusan seg wacḥal aya. “D leḥmala n tẓuri i ɣ-d-yesduklen, daymi ḥlawet tmeslayt gar-aneɣ”, i yi-d-tenna. Mačči kan d aya i yi-d-tenna; yella waya d wayen yugaren aya. Ur ttefreɣ ara fell-awen, ay imeddaukal, hata wayen i nemmeslay :
Azul a Taninna, s wanta tutlayt i tebɣiḍ ad nemmeslay, s tefransist neɣ s tmaziɣt ?
Akken tebɣiḍ ! Ssneɣ taqbaylit d tefransist ! Qqareɣ-tent, ttaruɣ-tent i snat ! Wali kečč d acu i yeffɣen fella-k.
Imi ɣur-i i d-yeggra wawal, dɣa ulac tin yifen tutlayt-nneɣ...
Yerbeḥ a Karim. Atan wawal d awal-ik !
Di tazwara, i wid ur kem-nessin ara εad, d anta i d Tannina?
Taninna d tacennayt taqbaylit. Luleɣ di Paris azal n 35 n yiseggasen aya. D amennuɣ ɣef teqbaylit i yi-d-yewwin ɣer ccna. Imi akken lliɣ qqareɣ di tesdawit, tella dinna yiwet n tidukla tadelsant umi semman TIKLI ideg ttekkiɣ kra n yisegassen akken uqbel ara uɣaleɣ d taselwayt-ines kra n wakud akken. Syin akkin, lemdeɣ aṭas ɣef yidles amaziɣ akked tutlayt taqbaylit. Daymi kecmeɣ ɣer Inalco n Paris (tasdawit n teqbaylit) i wakken ad lemdeɣ taqbaylit. Seg uḥrured ɣer ucrured, ufiɣ-d iman-iw ttaruɣ s teqbaylit, bdiɣ xeddmeɣ tizlatin. Imir sεiɣ 19 n yisegassen. Maca lliɣ ttaruɣ s tefransist aṭas isegassen uqbel. Ttarruɣ tameddyazt, ttaruɣ tullisin. Ḥemmleɣ tira si zik-iw. Maca isefra-nni ur ten-cniɣ ara, jemɛeɣ-ten kan d agerruj n wul-iw d yimru-inu
Γef wakken sliɣ d Salem Chaker i yellan d aselmad-im, d tidet neɣ ala?
Ih, d tidet d Salem Chaker i d aselmad-inu. Aṭas i lemdeɣ ɣur-s; cfiɣ iḥemmel s waṭas ma yi-d yerr tiwriqin-iw n ukayad...
Yella kra uḍebsi i tesseklaseḍ akka imir-a?
Ih, aql-i la ssewjadeɣ aḍebsi-inu wis-3. Ad ilint deg-s gar 10 d 12 n tezlatin. Ma tebɣa tezmert, ad d-yeffeɣ aseggas-a.
Ini-d, a Tannina, di tezlatin-im, d acu umi tettakkeḍ azal meqqren, d isefra neɣ d aẓawan?
Igerrez nezzeh usteqsi-a acku aṭas n tririyin ara ak-d-fkeɣ fell-as. Tikwal tezmer ad ayi-d-tas takti ɣef usefru, ad t-aruɣ qbel ad iruḥ. Tikwal-niḍen d aẓawan ara d-yasen iman-is ! Ilaq din din ad t-skelseɣ. Tikwal, tezmer tezlit s timmad-is ad d-tas s usefru-ines akked uẓawan-ines. Tina tettɣima aṭas deg wallaɣ-iw ɣas ur tt-skelseɣ ara... Ruḥ tura kečč ad teẓreḍ acimi! ( s teḍsa)
Tgerrez aṭas teqbaylit-im, yerna tluleḍ di Paris! Anda i tlemdeḍ taqbaylit, di Inalco neɣ ɣur yemma-m d baba-m seg wasmi telliḍ d tamecṭuḥt?
Ḥemmleɣ merra tutlayin n yal tamurt, rnu ɣer wanect-a ɣriɣ tasnislit. Ih, deg uxxam, ttmeslayen-aɣ-d yimawlan s teqbaylit. Maca nekk akken ttwaliɣ leqbayel akken ma llan, ladɣa tiqbayliyin, ttmeslayen s teqbaylit deg uxxam !
Syin ɣer-s, mi kecmeɣ ɣer Inalco, d ayen ibanen rniɣ-d aṭas ɣef tmaziɣt, akka am tjerrumt d wawalen imaynuten. Γriɣ ciṭuh n tcelḥit d tmaccaɣt daɣen maca tura ad tafeḍ ur ceffuɣ ara aṭas.
Melmi i d-tessufɣeḍ aḍebsi-inem amezwaru s teqbaylit?
Ssuffɣeɣ-d aḍebsi-inu amezwaru deg useggas n 1997. Wis-sin yeffeɣ-d di 2004. aCD wis-3 ad d-yeffeɣ deg wussan i d-iteddun, ad tili yiwet n tezlit ara yesɛun sin n wudmawen ma zemreɣ ad iniɣ akka: s trumit akked teqbaylit. Ssarameɣ ad dyeffeɣ di tmurt n Leqbayel merra! Tura s Internet, nezmer ad aɣ-slen di yal tmurt maca bɣiɣ ad d-yeffeɣ di tmurt.
Tettaseḍ-d ɣer tmurt yal aseggas?
Ih, ɣas akka luleɣ deg Faffa, ttruḥuɣ ɣer tmurt. Nekk seg At Yiraten, ilaq-iyi ad ẓureɣ Sidi Hend Awanu yal m'ara n-subbeɣ !
Anwa neɣ anta i iḥemmlen s waṭas tizlatin-im deg uxxam-nwen?
Yewɛer usteqsi-agi inek, teẓriḍ yal yiwen amek yettḥuss, wa ad yemmal wul-is ɣer uẓawan, wayeḍ ɣer tmeddyazt, wa ɣer wayen-niḍen. Akken llan deg uxxam, ḥemmlen, ferḥen s wayen xeddmeɣ.
Anwa acennay neɣ icennayen iwumi tḥemmleḍ ad tesleḍ, ama s teqbaylit ama s tefransist?
Aṭas i ḥemmleɣ ad asen-ssleɣ. ḥemmleɣ aṭas ccna atrar d yicennayen yessexdamen tamedyazt igerrzen. S teqbaylit, tin ḥemmleɣ s waṭas d Zuhra ad fell-as yeεfu yerḥem. S tefransist, ḥemmleɣ Elsa d Daniel BALAVOINE ad as-yaɛfu Rebbi ula d netta.
Anwa adlis i teɣriḍ i m-iɛejben s waṭas?
Ḥemmleɣ yal adlis yerzan idles aqbayli d yidles amaziɣ sumata. Maca qqareɣ aṭas n yedlisen n tmura tiberraniyin. Ḥemmleɣ daɣen ungalen. Aṭas i ḥemmleɣ maca zemreɣ a k-id-jebdeɣ Alex Haley "Racines" d "histoire de ma vie" n Fadhma At Mansour Amrouche.
Awal-im aneggaru ma tebɣiḍ ad nfakk yes-s?
Tanemmirt-inek a Karim, sɛeddaɣ tadiwennit timgerrezt. Sfelteɣ d ayen ara sen-iɛejben i yimeɣriyen n la DDK. Affud igerrzen a gma, awi talwit !
Imeslayen i d-yelqeḍ
Karim Kherbouche